halsinglandsdansteater

Hej!

Nu har vi tränat ordentligt under två veckor och det börjar märkas.
Vi blir trötta och mätta på dansintryck. Det är en konst och delvis en kamp att
hålla sin hunger igång och sin motivation att forstätta på topp.

Minns att det går i vågor, det är inte alltid roligt att jobba hårt, det är lätt att
tappa målet och modet. Är det verkligen värt det?
Nu har ni alla kommit upp i en svårare nivå och det bir inte lättare ju längre ni
kommer. Minns att dansaryrket är ett av de allra svåraste i världen.

Dansare det kan inte alla bli, det är bara för ett fåtal.
För de som orkar hålla i, för de som kan hålla målet i sikte och lära sig att
uppmuntra sig själva samt pressa sig själva.
Det är för de få som har den unika muskelcellssammansättningen av
långa och korta muskelfibrer i rätt proportioner vilket ger oss möjligheten
att både vara uthålliga och explosiva.
Styrkesportare behöver explosivitet, löpare behöver uthållighet....
dansare behöver båda.

Din kost är oerhört viktig. Tränar vi så behöver vi äta och äta rätt.
Bra och näringsriktig mat i mindre portioner men oftare så att kraften
är med oss dygnet runt.

Dansaryrket kräver att vi kan ladda om flera gånger om dagen,
balett 90 min en kort rast, modernt med koreografier, rep till en föreställning,
egen träning.... föreställning på kvällen och sedan auditon till nästa jobb.

Dansare minns med kroppen och tolkar med knoppen.
Känsla intellekt och kropp hör samman i ett.

Peppa varandra, stötta varandra, stå ut i trötthet och missmod.
Det kommer dagar när du lyfter till nästa nivå... och vem har sagt
att lätt är detsamma som roligt och meningsfullt?
Kanske är det tvärtom många gånger?
En utmaning stimulerar och prövar....lyfter oss till nästa våning.
Häng i!

                            / stora kramar från skuttarna :-)